Dumma drömmar

Båda står i ett vitt rum. De står mitt emot varandra på armlängds avstånd. Hon ser på honom. Han ser på henne. Ingen säger något när de tar varandras händer. Beröringen utläser en smärta som rör sig upp för armen i vågor tills den exploderar i bröstet och magen.

Långsamt tar hon ett steg framåt och lägger sig i hans famn. Smärtan är så intensiv att tårar börjar rulla ner för hennes kinder. Hon lägger sina armar runt honom och han kramar henne ännu hårdare. Det känns som om hela han vibrerar av smärta, men han gör allt för att inte släppa taget.

Även om det gör så ont att hålla i varandra, håller de fast. För det gör fan så mycket ondare att stå ensam.